Ja må hon leva

En sådan härlig dag, eller så härlig en jobbig dag kan bli. Jag fick sova en timme längre, och jag må säga att den där lilla extra timmen gör mycket. Det ända dåliga var vädret, dagen kunde ha blivit den bästa dagen på veckan men då fick det lov att regna. Och med tanke på att caféet ligger så avlägset från centrum som man kan komma, 10 minuter att gå och på de 10 minuterna så hinner man bli ganska blöt. Men när vi väl kom fram steg humöret uppåt igen när Disa fick gå med tunga deppiga steg mot spisen där äggen väntade, och jag skuttade med glädje fylda steg mot diskmaskinen( jag kanske överdrev en aning). Det som gör att detta blev den bästa dagen (än så länge) var att det var en i köket som fyllde år. De andra skulle överraska henne med tårta, och födelsedags barnet själv skulle överraska oss med helt underbart goda kärleksmums. Detta gjorde dubbla sockerkickar, plus den där lilla extra kicken av milkshaken som jag visserligen inte behövde men ändå slösade pengar på. Bortsett från allt kakätande så var dagen sej lik, och den slutade klockan 10 i 4 då vi fick lov att gå till bussen. Väl hemma väntade en härlig portion biffar och potatis på mej, mums. Nu ska jag läsa lite bloggar och titta på förkväll, ser fram emot Saras och Daniels, alltid lika roliga.